Oman – ett spännande resemål! 2002

Text av Karin Oscarius

Efter några ensamma semestrar bestämde jag mig. Om jag någonsin skulle få semestra ihop med min pojkvän så var det lika bra att lära sig segla bräda. Det kunde väl inte vara så svårt, jag har ju trots allt seglat både jolle och större segelbåtar i hela mitt liv?! Tillsammans med några andra tjejer som också hade ”tok-surfande pojvänner” så bestämde vi oss för att gå RANs nybörjar kurs. Efter två dagars intensivkurs tror jag att vi alla kunde konstatera att det inte är lätt att windsurfa men det är ruggigt kul!

Så hur utvecklades vår ”karriär”? Lite väl kaxiga efter nybörjarkursen följde vi med ett gäng vilda surfare till Oman på Saudiarabiska halvön. De letade efter ett nytt ställe att åka till på sommaren med både vind och vågor (Harifsäsong mellan juni och augusti innebär evig vind och stort swell). Vi tyckte nog mest att det var en häftig resa till ett land dit man inte åker så ofta. Det där med väldigt mycket vind och masthöga vågor hade vi nog inte tänkt på så mycket…

Vi flög från Arlanda via Frankfurt till huvudstaden Muscat (som har den enda internationella flygplatsen). Flygresan var hyfsat dyrt, speciellt om man har med sig windsurfingutrustning. Allt annat var dock hyfsat billigt tycker vi (hyra av jeep, bensin boende, mat mm). Väl framme i Muscat klev vi ut i 50 graders värme (på natten). Jag trodde att vi stod i jet-strålen från planet tills jag kom ut från flygplatsen och insåg att det skulle vara så där varmt resten av semestern?! Hade ett tag planer på att ta första bästa plan hem men ändrade mig när jag såg de enorma jeepar vi hyrt med air-condition! Det var en mäktig upplevelse att bila genom ökennatten och se soluppgången. Man får dock se upp för är lösspringande kameler och eventuellt möte i och med att vissa omanier kör som dårar.

Vårt slutliga mål, Masirah, var en liten sandig ö 55 mil från Muscat. För att komma dit tog man en skranglig bilfärja som går cirka två gånger per dag beroende på tidvattnet. Vi fixade boende när vi kom fram till Masirah vilket inte var något som helst problem, men vi har läst om andra turister som har haft problem med att hitta någonstans att bo. Det finns dock ett litet hotell på ön med sex rum vilket man kan boka i förväg om man vill. Vi hyrde ett hus med en liten innergård där vi kunde ha alla prylar och där vi alla nio personer kunde bo tillsammans. Vi växlade om mellan att äta ute och laga mat hemma själva. Det var billig och fantastiskt god mat som serverades på någon av de två restaurangerna som finns på Masirah. Vi blev alltid förvånade över den billiga maten när vi skulle betala notan, men en bidragande faktor kan ha varit att det inte serveras någon alkohol i Oman. Så vill man ha en öl/ vin/ drink efter en hård dag på vattnet får man ta med sig spriten själv eller skaffa sig kontakter i Oman som kan ”fixa” det åt dig. Lyxhotellen i Oman har tydligen undantag så att de får servera alkohol till turister men varken turister eller lyxhotell finns på Masirah.

Till seglingen då. Vi konstaterade ganska snabbt att vi nybörjare hade hamnat på fel ställe. De två första dagarna hjälpte vi till att rigga de andras utrustningar och fördrev tiden med att läsa böcker i bilen! Det gick helt enkelt inte att vara på stranden eftersom det blåste så mycket att man blev blästrad av sand. Den tredje dagen vände tristessen när en kille från den brittisk/amerikanska militärbasen på Masirah visade oss en perfekt nybörjarstrand på andra sidan ön som vi snabbt döpte till paradiset! Det var en långgrund lagun med platt vatten där det mestadels blåste det in mot land eller sidvind vilket innebar att när man misslyckades så drev man bara från ena sidan till den andra och kunde gå tillbaka. Lyckan var fullständig när vi kunde plaska omkring för oss själva utan att vara rädda för att bli omkullvräkta av någon läskig våg eller blåsa bort i den indiska oceanen! Vi slapp också den hårdaste vinden och kunde i lugn och ro äta våra matsäcksmackor utan att få dem sandfyllda. Efter vi lärt oss rigga ordentligt övade vi strandstart, vattenstart och segling med varierande framgång. Stranden var nästan helt öde med undantag av några fiskare vilket var en klar fördel i och med att tjejer som inte är heltäckta drar till sig ganska mycket blickar. Det gör man ändå eftersom turister är ytterst sällsynta. Våra reskamrater som är en aningens duktigare på att windsurfa skaffade sig snabbt en lokal publik som hurrade varje gång någon av dem satte ett hopp!

Vår tid ägnades mestadels till att windsurfa men det finns en del andra aktiviteter man kan ägna sig åt på Masirah. Två eftermiddagar följde med våra nyfunna vänner, de lokala fiskarna, och drog upp löjligt mycket fisk som vi sedan kalasade på till middag. Grillad fisk var en av de kulinariska höjdarna på resan. Vi körde öken racing med våra jeepar (bensin är mycket billigt). En eftermiddag testade vi att rida kamel. Vi hängde en del hos skräddaren och gav honom två veckors jobb, att sy upp kläder var även det billigt. En stjärnklar natt åkte vi till en speciellt strand och kollade när en gigantisk loggerhead sköldpadda la ägg i sanden. Sen gick mycket tid åt att snacka med lokalinvånarna som är väldigt sociala! Innan vi åkte hem spenderade vi ett par timmar på marknaden i Muscat (huvudstaden) där man kan fynda allt krimskrams man kan tänka sig.

Vi nybörjare stannade i två veckor medan de duktigare surfarna var kvar i tre. Att bila tillbaka till Muscat endast tjejer var inga problem. För övrigt upplevde vi det aldrig hotfullt eller jobbigt att vara tjej i Oman som är muslimskt. Omanierna är väldigt trevliga och öppna. Det är väl dock inget land att åka till på solsemester om man vill gå omkring i linne och korta kjolar, men letar du efter ett spännande resmål där du kan windsurfa under sommaren kan jag absolut rekommendera Oman (och Masirah)! Det är inte heller ett turistland ännu så allt tar lite längre tid och är kanske lite krångligare, men det är det som gör halva resan. Ett tips är också att ta med sig egna reservdelar till brädan för i Oman (i alla fall på Masirah) finns inget, inte ens en liten tamp, att köpa. Våtdräkt eller i alla fall våtdräktsskor är bra att ha för att skydda sig mot de vassa reven. Det där med värmen var inte ett problem tillslut, kusten var ”kallare” till min stora lättnad!

Fakta

Var? Sydöstra hörnet av Saudiarabiska halvön. Gränsar till Yemen, Saudi, Dubai, Persika viken och Indiska oceanen.

När? Juni till augusti (då är det monsun).

Hur? Lufthansa, KLM, British Airways flyger för ca 8000 kr. Hyr en ordentlig jeep med fyrhjulsdrift vilket man behöver eftersom vägarna är näst intill obefintliga ( ca 12500 kr för tre veckor).

Bo? Fråga på plats om du kan hyra kompisens, brorsans, kusinens hus. Vi betalade 75 kr per person och natt, vilket verkade vara en bra affär för alla inblandade. Hyfsat hög standard.

Mat? Indiskt i gigantiska portioner för 20-25 kr. Vi hade inga problem med magsjuka. Basutbud i mataffären.

Utrustning? Konstant vind mellan 10-16 m/sek, duktiga seglare kan nöja sig med minsta vågbrädan och segel på 4.0-5.3. Nybörjare bör tänka på det här med vinden, alltså inte för stort segel, ej heller en för lång fena om man vill segla där det är långgrunt/lågvatten.

Klimat? Alldeles för varmt i Muscat på sommaren, de som bor där benämner sommaren som ”hundred days of hell”. Nere på Masirah 30-35 grader i luften och 20-25 grader i vattnet.